Nu är det inte många dagar kvar tills vallokalerna öppnar sina portar. Detta syns inte minst i alla tidningar och på alla löpsedlar. Det går bara inte att undvika. Valtemperaturen stiger och de politiska debatterna avlöser varandra.
När jag slår upp dagens upplaga av Aftonbladet, onsdag den 15 september, slås jag av att nästan alla artiklar är inspirerade av valet. En sida handlar om vad den sittande regeringen tycker om ”det nya supertuffa Sverige” och en annan handlar om vart Göran Persson ska befinna sig under valvakan. När jag vänder sida möts jag av rubriken ”Fixar du spurten, Mona? ”. Vad det egentligen är som drar intresset till artikeln är den bild som de valt. En rätt lugn inklippt Fredrik Reinfeldt som spurtar bredvid en Mona Sahlin, med panik i blicken. Detta måste ju vara ett bevis på hur stor vikt en bild har till en artikel. Bengt Johansson har gjort studier om nyhetsvärdering vid svenska nyhetsredaktioner och gett ut en rapportserie om detta. I denna studie nämner han att så många som 73 procent tycker att bilden har en stor betydelse i nyhetsvärdet.
Till och med resesidorna är inspirerade av valet. Med en stor rubrik ” Så styr valet ditt resande” får man reda på hur de olika partierna vill påverka transportkostnaderna. När jag lyckats bläddra förbi ytterligare ett antal valsidor kommer jag till nöjessidorna. Här borde det i alla fall vara fritt från politik, eller? Istället får jag veta att Tylösandprofilen Nemo Heden växte upp med Gudrun Schyman. Varför skulle man vilja veta detta?
Det här är ju bara ett av många bevis på att tidningar låter sig påverkas av den politiska kamp som pågår runt oss. Enligt mig påverkas hela nyhetsvärderingen av valet. Tycker detta bevisas i artikeln om Schyman. Om det inte hade varit valvecka, hade verkligen Aftonbladet valt att publicera denna artikel? Vem skulle egentligen vilja veta att hon levt tillsammans med en b-kändis som valt att göra bort sig i tv-rutan om det inte hade varit val?
Den artikel jag valt att studera lite närmare är den om Göran Persson. Journalisten, Mikael Hellmyrs, som skrivit artikeln, har en underton i sitt skrivande som inte går att undvika. Hela artikeln har en kritisk klang och han använder sig utav ord som visar hans missnöje starkt. Han har tex. valt att skriva att Persson struntar i valvakan, att han själv valt att åka och beskriver att han känner sig obekväm i och med valet. Han får det att låta som att Persson inte är intresserad och att han flyr fältet. Hellmyrs skriver även att Persson kanske flyr fältet pga att han kanske inte skulle kunna hålla sig från att gotta sig vid en eventuell valförlust. Detta antyder då att Persson skulle ha övergett sitt parti, vilket jag tycker är rätt grova anklagelser. Mot slutet av artikeln har Hellmyrs även lyckats få med att Thomas Bodström är på väg till USA för en längre vistelse.
Den andra artikeln jag valt är den om Gudrun Schyman och rubriken ”Jag växte upp med Schyman”. Det är skandal-kungen Nemo Heden som är med i den uppseendeväckande såpan ”Kungarna av Tylösand” som visas på Kanal 5. Han super ohämmat och spenderar vilda sexnätter framför kameran. Han berättar att hans familj bodde ihop med Schyman i ett kollektiv på Värmdö utanför Stockholm för 16år sedan. Hur kommer sig att en sådan här nyhet kan få stort utrymme? Den här artikeln har till och med fått mer plats än den förgående om Göran Persson. Det jag undrar nu är om den här ”nyheten” har fått en helsida bara för att Schyman kan nämnas tillsammans med en skandalkändis. Om detta är fallet tycker jag det är helt galet, har de inget bättre att skriva om?
Aftonbladet betecknar sig som en "oberoende socialdemokratisk” tidning. I och med dessa artiklar kan man ju börja undra. Dessa två artiklar har inget positivt i sig och det låter nästan som att de har tappat tron på den röda sidan.
Enligt Westerståhls objektivitetsmodell ska en journalist vara saklig, hålla sig till sanningen och det relevanta i en nyhet. Det är även viktigt att vara opartisk, neutral och ha en balans i sin presentation. Detta är dock något jag tycker dessa två artiklar totalt missat. Visst finns det en sanning i artiklarna men har de verkligen fått det rätta utrymmet och är de relevanta? En nyhet ska vara aktuell vilket inte den med Schyman är, de bodde i hop för 16år sedan. Jag tror inte heller att den väcker något intresse och jag har otroligt svårt att hitta nyheten. Det enda som artiklarna egentligen lyckats med, och många andra i detta nummer av Aftonbladet, är att den handlar om politik.
Karolina Johansson
